Älgjakt

Älgjakten infaller varje höst. Precis som all annan jakt i Sverige så är den reglerad i lag. Under älgjakten fälls cirka 100 000 älgar årligen. En viss mängd älgar måste avskjutas varje år eftersom älgstammen annars skulle växa sig för stor, med följd att viltolyckorna skulle öka och skadorna på skog och mark bli omfattande. Jakttiderna varierar över landet, men i södra Sverige så startar jakten alltid andra måndagen i oktober. Brunstperioden är då över och älgarna förväntas ströva normalt i naturen. I norra Sverige startar älgjakten redan innan brunstperioden är avslutad, i allmänhet den första måndagen i september. Jakttidens längd varierar och bestäms av länsstyrelsen. Generellt sätt pågår jakten under åtminstone sex veckor. Grundregeln säger att markägaren har tillstånd att jaga på sin mark. Övriga måste ha fastighetsägarens godkännande för jakt.
 

Länsstyrelsen är den myndighet som administrerar älgjakten. De bestämmer även jaktlängdens tid, vilken kan variera mellan olika jaktvårdsområden. Jakt får endast ske inom registrerade licensområden. Jakt på årskalvar får dock förekomma på icke-registrerade områden, så kallade K-områden (kalvområden). Jaktresultat inom de olika jaktvårdområdena måste alltid inrapporteras till länsstyrelsen. För varje fälld älg betalas en fällavgift till länsstyrelsen.

Det finns fem olika typer av jaktområden.

Ä-område är det största jaktområde och har tillräckligt med mark för att hysa en egen älgstam. Älgstammens skötsel utgår från en skötselplan som är utarbetad av länsstyrelsen. Licens behövs inte på detta område

A-område är ett mindre område med licens för åtminstone en fullvuxen älg. A-områdets storlekskrav varierar över landet.

B-område är ett särskilt licensområde som ska omfatta mins t 5 hektar. Licens utgår för en älg (kalv eller vuxen)

E-område ett enkalvsområde som uppgår till minst 20 hektar. En kalv får skjutas på detta område.

K-område detta område finns inte registrerat hos länsstyrelsen. Et valfritt antal kalvar får skjutas.
 

Endast kulvapen får förekomma vid älgjakt. Båge eller likande är alltså inte tillåtet. Ammunitionen måste ha en anslagsenergi på 2000/2700 joule 100 meter från mynningen. Vikten på kulorna är 9-13 gram. Vapen som motsvarar dessa krav benämns som klass 1 –vapen. Ammunitionen måste vara av halvmantlade typ.

Vid älgjakt förekommer en del varierade jaktmetoder. En jakt med löshund bedrivs i stora områden. Jakthunden går lös mot vinden. När hunden får vittring på en älg så ger den ifrån sig ett skall. Jägaren försöker då smyga sig inpå älgen för att få en chans att skjuta. Det är också vanligt att passkyttar är uppställda.

Ledhundsjakt skiljer sig från löshundsjakt såtillvida att hunden hela tiden är kopplad. Hundföraren och hunden går mot vinden. Hunden markerar för hundföraren när den har fått vittring och leder på så sätt jägaren till älgen. Även under denna jaktform har man ofta passkyttar utplacerade då det är vanligt att jägaren skrämmer iväg älgen under sina försök att komma inom skotthåll.